annabackhouse

Var ute på en liten promenad med lilleman i vagnen efter frukosten. Tänkte att han skulle somna gott med lite mys i vagnen omgiven av frisk luft och härlig natur.

Ja. Tanken var ju god.

Det fanns lite för mycket att titta och lyssna på. En kossa som råmade högt, fåglar som sjöng, flera lastbilar som passerade, ett flygplan som dundrade i luften en bit bort, några traktorer som han gärna ville åka i, ja, listan kan göras hur lång som helst.

Själv registrerade jag främst den doft som upptog hela mitt sinne vid en plats längs vägen. Doften av fuktig jord. I tanken var jag tillbaka vid en av alla fiskarutflykter jag och mina syskon gjorde tillsammans med pappa som barn. Hur vi stod där förväntansfulla, med spöet i ena handen och en jordig mask i den andra.

Härliga minnen. En härlig promenad.

Kl 03.15 :Jaha. Så var det dags igen. För nattvak.

Sonens täta luftvägar vid en rejäl förkylning gör att han vaknar typ mitt-i-natten, och sen kan det ta 1-3 timmar innan han somnar om.

Det är inte så att han inte kan andas alls, men han vill gärna sitta eller halvsitta. Det gör man inte bekvämt i sin säng.  Och att sitta bredvid honom och titta på film mitt i natten är inte så skoj i längden. ( Jag kan hans favoritfilm utantill). Och jag är faktiskt inte så sugen på att bygga med lego, leka med bilar eller klättra och hoppa.

Så jag sätter mig hos honom med laptopen i knät, och sen rullar minuter och timmar på. Vad gör man inte för att få tiden att gå?

Kl. 05.19 Uppdate: Förra natten var han vaken tre timmar, inatt knappt två... det går åt rätt håll i alla fall!

Jag ser redan fram emot nästa helg. Då ska min kära mamma och hennes man komma hit och vara barnvakt. Maken och jag ska gå på relax, bio och äta ENSAMMA!

Det var nästan ett år sen vi var iväg nånstans utan barnen...

Vet ni var alla människor är på söndagarna?

I kyrkan?

Nä.

På IKEA.

Åtminstone verkar det så när man tar en titt ut på den fullproppade parkeringen.

Det är väl som en lärare jag hade på högskolan en gång sa:

"Affärer är den nya tidens kyrka,  Mammons tempel". 

Vaknade  kl.01.30 av att sonen gnällde. Andningen var ansträngd och han grät. Han tog sig åt ena örat och grät ännu mer.

I dessa svininfluensatider blir man rätt stressad av att barnen blir förkylda. Särskilt om infektionen tycks påverka andningen. Då vår son fick ett annat virus (troligen CMV) vid fem veckors ålder och de facto slutade andas, men fick hjärt-och lungräddning och överlevde, blir vi snabbt oroliga just när han börjar låta rosslig. Minnen gör sig påminda, och den ångest vi hade då kommer tyvärr alldeles för lätt tillbaka.

Men. Nu är nu. Det är skillnad på ett spädbarn på några veckor och ett barn på nästan tre år.

Efter att sonen fått vatten, lite saft, kissat på pottan (och tittat på Nicke Nyfiken-dvd:n) var han rätt OK. Orkar man bråka om huruvida man ska ta Alvedon eller inte, så är det inte så illa ställt... 

Eftersom vi ställt om klockan inatt kommer det dröja länge tills det blir morgon. Om jag sov vore det bra, men då jag är vaken önskar jag att den extra timmen inte kom just nu!

Vet att jag brukar åka på en rejäl host-förkylning nästan varje höst.  Så varför skulle detta år var nåt undantag?

"Glömmer" mellan varje gång hur jobbigt det är med hosta som gör att magmusklerna ömmar, som river i bröstet och som får huvudet att dunka.

Tyvärr är det svårare att kurera sig när man har småbarn i hushållet. Tillfällen till vila blir inte lika många. Barn slutar liksom inte att behöva saker bara för att mamma och pappa råkar vara krassliga...

Äsch! Ingen idé att klaga mer, antar jag.

Men man kan väl få tycka LITE synd om sig själv, va?

Eftersom vi har en ny katt i hushållet är det lite lära-känna-vecka för de nya kattpolarna.  Har passat på att studera deras kommunikation på nära håll. Här är några exempel på hur det kan se ut:





Här ska Leo lära Nisse att jaga möss...





Här lär Leo ut konsten att ignorera en annan katt...

Har gått och väntat på hur det skulle sluta i denna fråga.

För visst är det på tiden att även kyrkan inser att vi människor är mer lika än olika, och det som förenar oss är kärleken.





( Bild lånad på Google).

Måste vara hårt att leva lyxliv...


http://www.expressen.se/noje/fredag/1.1751986/lohan-ser-ut-som-30-ar-aldre-versace

Fick hem senaste numret av Barnposten (medlemstidning i Barnens bokklubb) igår. Här lockar mängder av fina barnböcker. Och inte är det dyrt heller.

Jag som älskar böcker.

Hur mycket kan man handla för utan att skämmas?

Hostar så att det dunkar i huvudet och svider i halsen. Har inte jobbat sen i måndags. Borde man inte bli bättre av att vara hemma?

Maken är också sjuk, och sonen börjar verka krasslig. Snart hostar vi väl ikapp, hela familjen.

Men jag ska inte klaga. Vi har mycket tid för mys.

Se där. Alltid nåt att var glad åt.

Jag vann.

Till slut.

Eller kanske vann vi allihop.

För det blev en stund ute tillsammans.

Barnen gungade, lekte i sandlådan, klättrade i träd, sprang runt huset, var inne i lekstugan.

Så fick de sin dagliga dos av frisk luft i alla fall.

Efter detta blev det kaffe. Barnen fick "fruktansikten"  (frukt och russin upplagt som ett ansikte på varsin tallrik).

Alla nöjda och glada.

Eller, ja... han heter Nisse, är 14 veckor gammal och gudomligt söt. När han inte ligger i knät och spinner springer han runt och utforskar sitt nya hem.

Säg hej till Nisse!

Blev trött på att köksstolarna inte kändes stabila trots flera försök att fixa dom,  så nu har vi köpt nya köksmöbler. Efter en runda på IKEA och lite funderande blev det ett runt bord kallat BJURSTA (med iläggsskiva) och stolar vid namn STEFAN som inhandlades.  Inte några märkvärdiga möbler, men det passar en barnfamilj. Man vet ju hur ungar har en förmåga att sätta sina spår i inredningen...

Bjursta                                     Stefan

Känner mig varm het som en kamin. Tjock i näsan. Sträv i halsen. Tung i kroppen.

Kollar tempen.

En HALV GRAD högre än i vanliga fall.

Får man kalla sig sjuk då???????????

Ibland är det lätt att se tillbaka på något som hänt och bli bitter.

När vi var på ridningen idag pratade jag närmligen med en mamma till ett av de andra barnen i knattegruppen. Hon berättade att den häst som slängde av min dotter i påskas tydligen har slängt av barn till höger och vänster hela sin tid på ridskolan. Han har varit för vild och opålitlig från början till slut. Numera finns han inte längre på vår ridskola.

Jag hoppas verkligen att denna häst hamnat på ett ställe där han funkar, t ex med äldre, mer erfarna ryttare, som kan hantera en häst med yvigt beteende. För den rädsla jag kände när min dotter blev avslängd önskar jag ingen annan förälder!

Borde inte ridskolans ledning ha "stoppat" denna häst mycket tidigare, med tanke på alla tillbud?

(Bild lånad på Google).


Barnen sover. Det är (hjälpligt) undanplockat i köket. En maskin med tvätt är snart klar. Listan med saker som borde fixas i helgen är oändlig.

Men nu är det FREDAGSKVÄLL. Skiter i alla måsten. Tänker glo på TV, blogga, och bara ta det lugnt resten av kvällen (utom den där tvätten som vi förstås får hänga sen). 

R-E-L-A-L-A-L-A-L-A-L-A-X-A...

Ha en skön fredagskväll, vänner!

Idag går det på ren vilja.

Eller, nja, egentligen VILL jag inte jobba. Jag vill sova. 

Kan man ta med sängen till jobbet?

Det är nyttigt att gå på kurs! Det kan man bara konstatera. Jag syftar just idag på den brandskyddsutbildning vi fick i eftermiddags. Även om jag visste mycket av det han (kursledaren) sa, så fanns det ett och annat som var bra att bli påmind om och annat som jag inte ens tänkt på. Visste du t ex att man ska ta sin brandsläckare och vända upp-och-ner en gång om året för att förhindra att pulvret förstörs i den? Eller att du bör testa om brandvarnaren verkligen funkar med rök, och inte bara genom att se om den piper när man trycker på knappen...? Och att det finns en "oskriven" regel i Sverige om att byta batteri i sin brandvarnare vid första advent varje år?

Tillbaka till eftermiddagen. Under kursens gång fick vi öva på att släcka en brinnande docka med brandfilt och släcka en brinnande vätska med skumsläckare. Det känns faktiskt rätt bra att ha testat.

Vad vet du om brandskydd?



( Bild lånad på Google).

Har haft en av de värsta arbetsveckorna i mitt liv. Är så trött att jag inte fattar hur jag ska orka jobba imorgon. Men det löser sig väl. Det gör det med det mesta.  Det lär väl inte finnas nån som har tänkt jobba ÅT mig imorgon i vilket fall som helst?  Alla som vill kan ringa NU!