annabackhouse

... som tänkt äta lunch på IKEA idag. Det gick knappt att hitta bord, och när vi äntligen lyckades var det minst en kvarts väntetid i kön för att beställa mat. Då insåg jag att vi dessutom glömt skötväskan i bilen. Suveränt! Det var redan sent och sonen hade varken sovit eller ätit sedan morgonen. Han behövde mat snabbt och en ny blöja. Maken gick iväg med dottern för att köpa mat. Efter att ha försökt underhålla lilleman med min plånbok i mer än tio minuter gick vi över till att greja med mitt läppbalsam. Då till slut var de andra tillbaka med maten. Tro inte att sonen ville äta sin mat, men däremot petade han i sig lite bröd, någon köttbulle och lite morot från pappas lunch. Sedan var det dags för toakön... 

Såg en del på " Sanningens ögonblick " igår. Vilken programidé! Här går folk ut och avslöjar en massa skit som de gjort, sagt, tycker och tänker om det mesta. En kille berättade att han egentligen gillade blondiner (hans tjej var brunett), att han önskar att hon hade silikonbröst, att han snott pengar av henne, att han blivit sparkad från ett jobb, att han varit otrogen, osv. Vad hände mellan dom när programmet var slut?? Är det detta som kallas underhållning? Jag mår illa!!

Sommar... hm... nu regnar det igen! Men förhoppningsvis slutar det väl snart. Ska ändå var inomhus en stund när vi fixar en del inne i stan.

Inatt har det hänt ytterligare en gång - barnen har sovit rekordlänge - så vi har fått sova nio och en halv timme i sträck.
Det ni!!

Idag har jag planterat pelargoner och ställt på altanen. Att en sån liten grej kan ge så mycket glädje! 
Ska måla trädgårdsmöblerna i dagarna så de kan ställas ut på altanen också. Sen håller jag tummarna för att det blir fint väder...

Var och veckohandlade mat på ICA Maxi i stan tillsammans med den alltid lika smidiga dottern...

När vi hade tittat lite på barnkläder och jag ville gå vidare för att handla maten satte hon sig på tvären. Hon ville ha nya solglasögon, men faktum är att hon har minst två par hemma. Jag protesterade, men det hjälpte ingenting. Blev trött på tjafset och sa att jag skulle gå vidare och att hon fick stanna där själv om det inte passade. I vanliga fall brukar jag göra så, men sen komma tillbaka efter en kort stund och kolla så att hon är kvar. Idag väntade jag en bra stund innan jag checkade läget. Då hittade jag inte henne! Blev lite stressad, men såg en av de anställda på affären och bad om hjälp. Hittade henne någon minut senare nere vid frukt och grönt. Hon verkade inte bry sig det minsta om att jag hade gått iväg... Hur ska man bete sig då? Jag menar, visst borde man låta henne leta och inse att hon måste lyssna, men hon är ju bara tre år. Det finns ju en säkerhetsrisk ute bland folk om man tänker på all kriminalitet riktad mot barn. Snacka om att man blir kluven. Visst vill man vara konsekvent, men det finns ju som sagt en hel del äckliga typer som skulle kunna ta tillfället om det ges. Goda råd, nån?

Efter flera dagar av ljus och värme har denna dag mest bjudit på blåst och gråväder. Fy, vad fort man vänjer sig vid gott väder. Nu blir jag nästan lite grinig om temperaturen ligger under 20 grader.  Men det är väl lika bra att inse:
vi lever i ett land med ett väder som är fruktansvärt svårt att förutsäga, och som växlar flera gånger om dan.  Det enda man vet säkert  är att det kommer att blåsa.

Måste börja vakta min tunga lite bättre. Allt man säger är ju inte lämpligt för barnöron. Detta insåg jag senast i eftermiddag när dottern sprang förbi lillebror och skrek:
" Tjockis! "

Jag har nämligen sagt så till stora katten ( 7 kg) ett antal gånger...

Det finns någon slags rättvisa i alla fall. Sopgubben hade tömt tunnan trots att vi inte hade dragit ut den till vägen. Skönt! Nu blev det lite smidigare. För hur kul är det när blöjpåsarna håller på att trilla över kanten på tunnan? Särskilt nu när det börjar bli varmare också.  Matrester luktar för den delen inte heller hallon när de fått ligga lite för länge där ute.

Blir snart tokig på alla dessa helgdagar som infaller på en torsdag! Eftersom våra sopor hämtas på torsdagar måste vi ställa ut tunnan vid vägen på onsdag kväll. Men när det är helgdag på torsdagen hämtas soporna dagen innan. Hur lätt är det inte att missa detta!! Så nu får väl vår tunna stå här överfull i två veckor... 

Idag har jag varit så duktig! Jag har städat en hel massa och nu känns det fräscht och fint. Önskar bara att det varade lite längre. Men så är det... 

Vid frukostbordet.

Dottern brukar vilja ha juice vid frukosten, men inte idag. Tycker väl att jag är ovanligt långsam eller ouppmärksam för helt plötsligt säger hon med ironi i rösten :
" Kan jag få vatten, hallå?! "

Kan det bero på att jag säger så till henne när hon gjort något tokigt...

Dottern (3 år) håller i ett litet papper och vill ha en penna.
" Vad ska du göra?" frågar jag.
" Skriva dagbok."
Hon sätter sig ner och säger:
" Kära dagbok..."
 

Läste om Elisabeth i Österrike, som varit inlåst i 24 år. Pappan har tydligen både gömt henne och utnyttjat henne sedan hon var 18. Fy tusan! Kan någon förklara för mig hur man kan göra så mot sitt barn??? Ingen med frisk hjärna beter sig så... Och hur mår Elisabeth och hennes barn idag?

Maken har varit vissen ett bra tag och klagat på nästäppa, huvudvärk, öronvärk, mm. Kom hem idag och hade efter läkarbesök konstaterat att han har både bihåleiflammation och öroninflammation. Inte konstigt att han haft ont...

Har njutit ute i solen med sonen ända sedan vi lämnade tjejen hos dagmamman på morgonen. Det är ljuvligt ute, varmt och bara en lätt vind. Har lekt med pojken i sandlådan, hängt tvätt, läst tidningen, druckit kaffe, gått promenad, småspråkat med grannarna, och bara varit i solen. Gott!! Med varm luft i ryggen, en rejäl dos av ljus och fåglarnas kvitter kan man inte bli annat än salig... 

Hela familjen satt i bilen. Vi var på väg till en släkting för att fira hans födelsedag. För ovanlighetens skull körde maken. Då säger lilltjejen:
" Vad bra att pappa kör! "
" Varför då?" undrade jag.
" Han kör så bra. " säger hon.
 " Kör han bättre än jag? " frågar jag.
" Ja..." säger hon och flinar.

Vad säger man då?

I morse vid frukosten kom dottern in i köket och sa:
" Jag måste ha äpple för det gör ont i benet. "

Så kan man ju också lägga upp det när frukt känns mer intressant än frukost...

Var på väg till macken för att köpa bensin till gräsklipparen. Dottern hade precis tryckt i sig en hel del godis (det är ju lördag), och jag trodde att hon inte ville se åt godis på ett tag. När hon inser att vi ska till en affär börjar övertalningskampanjen:

" Vi kan köpa karamell. "
" Ja, men du har ju nyss ätit ditt lördagsgodis. "
" Men karamell är gott. "
" Ja, men idag får du inte mer godis. "
" Men, ... jag kan äta mer, faktiskt..."

Tror jag säkert, min lilla gottegris!

Nej, nej och åter nej! Vi ska inte ha fler barn i den här familjen. Inte nu, alltså. Det har vi inte planerat. Vad jag avsåg i inlägget " Passa dig noga" var att jag inte kan garantera att det är slut på barnafödandet än. Även om det just nu känns som om två barn är fullt tillräckligt kanske vi hinner ändra oss inom några år. Vi får väl se...

Det var bara det...

Sonen är inne i en mycket charmig fas för tillfället. Han pratar inte så mycket än (är ju bara nyss fyllda 1 år) men några ord används desto flitigare. "Ja" och "nej" är några såna. Följande dialog utspelade sig tidigare i kväll:

" Får mamma en kram? "
" Ja. " Kramar mig glatt.
" Får mamma en puss?"
" Ja... " . Trycker näsan mot min.
" Är du busig?"
" Ja. " Flinar illmarigt.
" Ska du sova? "
" Nä."
" Är det pappa? " Pekar på pappa.
" Ja. "
" Är det mamma? " Pekar på mig själv.
" Nja... ja".
" Är du verkligen busig? "
" Nej... "
 
Så här kan vi hålla på i evighet. Snacka om underhållning...