Vänskap
Har tänkt ringa henne flera gånger de senaste dagarna, men hela tiden ursäktat mig med att jag ändå inte vet när vi kan ses. Typiskt att skapa hinder så. Idag bestämde jag mig plötsligt för att ringa ändå, bara för att visa att jag verkligen vill hålla kontakten. Och vad tror ni hände?
Jag kände att vi har massor gemensamt, att vi tänker ganska lika och att vi säkert skulle ha glädje av att träffas mer. Trots att vi inte pratat med varann på evigheter var det som om vi känner varann utan och innan.
Antar att det är många saker som påverkar våra relationer. Vänskap får ofta stå åt sidan för jobb och vardagliga måsten. Var och en har nog med sitt eget.
Tänk vad mycket vi missar pga detta sätt att leva. För aldrig mår vi så bra som tillsammans med goda vänner.
Undrar om inte det gamla talesättet
"Det var bättre för"
kan komma fram idag.
Vad jag menar är att ingen data,TV eller radio fanns för, utan kärnan var familjen, grannar o vänner i ett stort kök med massa buller o bång.
Kaffe o saft o en jäkla massa värme.
Kram Micke.
Ps: Min reflektion.
Vi ångrar oftare det vi inte gjort än det vi gjort som inte blev så bra. Att ta kontakt med en gammal vän är en typisk sån sak. Jag har några exempel på människor som för en kort stund varit en del av mitt liv och som verkligen har berört mig och som jag sedan tappat kontakten med.
Lycka till med din återfunna vän!
Glömde skriva att TP o kaffe o the.
Med goa vänner får en att bli varm i kroppen.
Kram igen.
Ibland är man i olika faser i livet vilket kan göra att man bland "växer ifrån varandra" för att några år senare "hitta varandra" igen!
Vänner är superviktiga!!! Å du är en underbar, nyfunnen vän!!! Kram!
