Blixtar och dunder
Tyvärr vet jag vad den oron kommer ifrån. Det är antagligen jag som överfört min rädsla för åska och blixtar på dottern. När jag var liten, 6 år (tror jag) var jag med om att blixten slog ner i min farmors grannes ladugård. Jag såg bara ett enda stort eldhav och alla djuren som var instängda skrek fruktansvärt. Detta är inget man glömmer i första taget, så varje gång det är oväder med åska och blixtar får jag för mig att det kommer hända igen. Visst, mitt förnuft säger mig att det är osannolikt att jag kommer att uppleva ett nedslag igen, men sannolikhet är inte det samma som sanning...
Så idag när det kom några smällar försökte jag som vanligt att behålla lugnet, men man kan inte lura barn...
vi hörde också åskan lite svagt idag,jag hoppas det inte kommer mer för jag är ensam i natt, min man jobbar :-(
usch det är just det jag är så rädd för att just känna mig drogad, min läkare sa det när han ringde att man kunde känna sig flummig och trött och även lite illamående, har bara fått provförpackning än så länge och jag kommer inte börja med dem förrens i helgen när min man är hemma, vågar inte testa förre ifall jag inte tål dem.
Önskar er en skön helg.
Kram
Äldsta sonen var väldigt rädd för åskan när han var barn och han hade ett alldeles eget sätt att bearbeta det på. När åskan var som värst, oavsett tid på dagen, kröp han helt sonika upp i mitt eller pappas knä, satte sig gränsle med huvudet mot mitt/pappas bröst och tvärsomnade.
Snacka om överslagshandling :-).