Tillfällig sinnesförvirring
Tidigare i kväll satte jag sonen på pottan framför " Pingu". Sen parkerade jag framför datorn. Skulle bara skriva ett inlägg medan jag väntade för att se om det hände nåt vid pottan.
.
Rätt som det var får jag syn på sonen, liggande på mage golvet, med en stor pöl under sig. Han håller på att dra ut det våta över hela golvet. Och jag har inte sett nånting. Snacka om att vara blind.
Ibland fattar jag inte hur duktig man kan vara på att stänga av det som hörs och syns intill...
.
Rätt som det var får jag syn på sonen, liggande på mage golvet, med en stor pöl under sig. Han håller på att dra ut det våta över hela golvet. Och jag har inte sett nånting. Snacka om att vara blind.
Ibland fattar jag inte hur duktig man kan vara på att stänga av det som hörs och syns intill...
Kommentarer
Postat av: tess
Jag är ganska ironisk i detta... i massa år har man fått till sig från m¨ånga håll att man ska se andra å ta hänsyn. Jag är ingen lätt människa. Jag har väl varit svår överhuvudtaget. Det är ju som man säger ingen rök utan eld MEN nu börjar de gå åt fanders tycker jag. Jag ska fasen ändra på allt för att passa in... utplåna MIG...
Vad jag än gör så är det alltid någon med åsikter om att det är fel så jag isolerar mig mer å mer för jag orkar inte försvara mig mot allt å alla... Nåja svårt att förklara men i mycket är jag ironisk å menar inte att jag SKA utplåna mig men ibland undrar jag om de är de ja ska behöva för att passa in....
TACK för din kommentar... den är både klok å bra. //Tess
Trackback
