Om att säga till på skarpen

Vi var ute och grejade i trädgården med diverse ogräsrensning och dylikt. Efter en ganska lång stund gick dottern in för att hon tyckte det var dåligt väder och kallt. Jag fortsatte att gå loss med en skrapa på ogräset på stenplattorna utanför verandan. Det lät en del när skrapan träffade kanten på plattorna. Rätt var det är öppnar dottern dörren och säger med vass ton:

" Kan ni sluta väsnas så mycket! "

Säger hon som låter så att öronen gråter hundra gånger om dan...

                                                                                                                       

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0