annabackhouse

Dagens utflykt gick till Astrid Lindgrens Värld. Vi har ett par timmars resa dit, så det blev en liten fikapaus på vägen. När vi steg ur bilen för att fika blåste det så kallt att det kändes mer som höst än högsommar. Funderingarna gick kring hur det skulle bli inne i A L V om vädret inte förbättrades...

Sista sträckan innan vi kom fram var det tät trafik och flera husvagnar som bromsade upp takten, så det blev segt. Och den klassiska frågan; " Är vi inte framme snart? " upprepades typ tusen gånger.  Väl på plats fick vi köra ända till extraparkeringen innan vi kunde ställa bilen och börja gå mot entrén. Nu var det soligt  och skönt.  Inne på området var det så mycket folk att man knappt såg varann vissa gånger. Barnen, våra och vännernas, sprang till höger och vänster, följde impulser och "försvann" lite då och då. Men efter några sekunder eller nån minut dök de alltid upp, som tur var.

Vi hade med grejer för att grilla, och hittade så småningom ett ställe att fixa vår lunch vid. Aldrig smakar korv och bröd så gott som när man är utomhus! Vi fortsatte sen mot en scen där det spelades en teaterpjäs ur Madicken. Dottern var mycket nöjd, sittande på pappas axlar, medan hon åt glass och tittade på teater. Och lillebror sov i vagnen och krävde ingen uppmärksamhet. Maxat läge! 
 
Därefter gick vi till ett lekområde med gungor, rutschkanor och dylikt. Barnen fick träna tålamod i köer till det mesta. Men, de klagade inte. Verkligen inte. De hade superkul!

Turen gick sen till Mattisborgen, där en föreställning ur Ronja Rövardotter visades. Humor och stämsång, om vartannat.  Till och med lilleman, som inte hänger med på allt ännu, skrattade åt Skalle-Pers fräna kommentarer. Astrid Lindgren hade verkligen förmågan att underhålla.

Vi såg också en teaterföreställning med Pippi vid Villa Villerkulla. Tjuvarna Dunder-Karlsson och Blom försökte ta Pippis kappsäck med gullpengar. Men de lyckades förstås inte. Inte idag heller.

Det började bli dags att bege sig mot utgången. Men först var vi in i en godisbutik. De hade värsta klubborna. Dottern var i himmelriket. Hon fick godis på en TISDAG. Sen är det ju inte varje dag vi åker till ett sånt här ställe heller.

Hemresan flöt på utan större bekymmer. Men gissa hur trötta vi var när vi kom hem vid 20.00, efter en 12-timmars utflykt...