Ett alldeles särskilt skafferi
Härdade ut under arbetsdagen, med varm tröja, nån extra kopp varm dryck, sådär femtio snytningar och tidig hemgång. Skulle ha jobbat med planering till fyra, men fick ett samtal från maken vid 11.30. Sonen var extremt trött och grinig, men vägrade sova. Då kan man ju inte med att lämna honom hos dagmamman. Fick ta med en del jobb hem, och dra hem redan vid ett. Ganska skönt, faktiskt. Tur att jobbet är så flexibelt, trots allt. När barnen ätit lunch var det inte svårt att övertala sonen att sova. Lurade honom med att ta upp resesängen, för att det skulle påminna om hos dagmamman (där han brukar somna utan problem just i en sån säng). Hemma kan man ju inte få honom att somna i spjälsängen längre, den klättrar han ur på nolltid...
Fick en lugn stund med dottern då vi kunde ägna oss åt hennes favoritsysselsättning: måla prinsessor. " Jag tar fram mitt ritskafferi" sa hon. Jag funderade lite på vad hon menade, men tänkte att hon syftade på alla sina ritgrejer, tuschpennor, kritor, osv. När vi skulle sätta oss vid hennes skrivbord sa hon: " Nej! Här! " . Då förstod jag. Hon ville att vi skulle rita på pappersrullen på ritstativet.
Ibland hör man vad man "vill" höra...
Fick en lugn stund med dottern då vi kunde ägna oss åt hennes favoritsysselsättning: måla prinsessor. " Jag tar fram mitt ritskafferi" sa hon. Jag funderade lite på vad hon menade, men tänkte att hon syftade på alla sina ritgrejer, tuschpennor, kritor, osv. När vi skulle sätta oss vid hennes skrivbord sa hon: " Nej! Här! " . Då förstod jag. Hon ville att vi skulle rita på pappersrullen på ritstativet.
Ibland hör man vad man "vill" höra...
Kommentarer
Trackback