annabackhouse

Var med om något mycket obehagligt tidigare idag. Dottern var på ridskolan och hennes lektion pågick. Plötsligt började hennes häst att stegra sig och snurra runt som en tok - medan dottern fortfarande satt kvar! Hon gled ner och blev hängande i ena stigbygeln. Fortfarande snurrade hästen i hög hastighet. Jag fick panik och sprang in i hagen och då precis ramlade hon av. Som tur var kunde hon resa sig själv, och såg inte ut att ha skadat sig allvarligt. Men hon var chockad, och vad tror ni att jag var! Personalen på ridskolan var snabbt på plats och hjälpte till att kolla henne, fixa dryck och erbjuda henne att åter sitta upp på hästryggen för att inte bli avskräckt för all framtid. Och min lilla modiga hästflicka följde med och satte sig på hästens rygg. Starkt gjort! Vi fick också följa med in och vara med när en annan tjej (min dotters hjälpledare) tog av sadel, träns och sen ryktade hästen.

Hoppas verkligen att hon vill fortsätta med ridningen, även om jag blev alldeles förfärad när detta hände. Det är inte så vanligt att ryttaren hänger kvar i stigbygeln sådär. Hon hade alltså rejäl otur att hamna i denna situation, men samtidigt tur att hon inte slog sig mer. Det enda vi kan se är några skrapsår i pannan och på magen.

Senare idag var vi ute en sväng med cykel och cykelkärra, och åkte bort till hästarna som finns i några hagar 500 meter hemifrån. Då fick dottern prata med, och stå intill hästarna där. Lite terapi, så att säga. Hon verkade inte vara rädd. Det tar jag som ett gott tecken.

Men jag önskar att vi hade sluppit denna erfarenhet. Den är inte nyttig för en moders hjärta...