annabackhouse

Ja, det är verkligen sant!! Vänta lite så ska jag förklara...

Vi har nu varit på semester norrut i landet under en veckas tid. Resan upp tar ca 6 timmar och bara det kan vara en upplevelse när man reser med små barn. Det ska kissas och drickas i tid och otid. Antingen ville de inte sova fast de är supertrötta, eller så somnar de fast de inte behöver och sabbar därigenom resten av kvällen. Väl på plats bodde vi hos min moster som alltid är generös och låter oss låna ett rum i hennes lägenhet. Under veckan besökte vi sen olika släktingar, shoppade och var med ungarna på gigantiska lekplatser (och mindre). All tid vi tillbringade hos mostern gick åt till att jaga sonen som försökte ta en massa fina saker på bord, hyllor och i fönster, t ex keramik och glas.  Att få barnen att sova normalt var en omöjlighet. De somnade senare och senare på kvällarna, men sonen vaknade ändå vid sextiden varje morgon. Semester, ha ha ...

Och regnet öste ner...

Till slut kom värmen. Då hade vi så fullspikat schema att det inte fanns tid över för någon minigolf eller bad, vilket annars lockade. Men, vi ville så gärna träffa dem vi "bokat" med att golf och bad fick vänta till en annan gång. Och vi hade verkligen jättetrevligt, så det var inget beslut vi ångrat.

Resan hem startade med att polisen stannade oss några kilometer från mosters hem. " Körde jag för fort nu?" tänkte jag med hjärtat i halsgropen. Men det var bara en vanlig körkortskontroll och alkotest. Pust...

När vi kom hem kände jag bara " Gud, var skönt!" Jag vet att jag är tråkig, men jag trivs så bra hemma. Det är väl egentligen bra, för vi har ju inte semester så stor del av året. Tänk om man bara längtade bort jämt...