Oväntad reaktion

Godmorgon!

Skulle just väcka två små busfrön som somnade sent igår kväll. De slocknade inte förrän 21.30 och jag skulle ha upp dom vid 06.00 idag...

Var förberedd på skrik, gråt och gnäll.

MEN

Jag lyckades byta om på sonen medan han höll på att vakna, och när jag lyfte upp dottern sa hon:

" Jag är skitpigg!" och flinade.

Ibland blir det inte som man tänkt sig...






Ibland har man tur, trots allt...

Dottern, som sovit mellan 17.00 och 20.00 i går kväll, hade nog lite sömn att ta igen. För hon somnade om vid 22.30 och har fortfarande inte vaknat!

Vi får väl hoppas att hon vaknat när det är dags för knatteridningen om ett par timmar...


( Bild lånad på Google, men skulle mycket väl kunna vara dottern
med sitt sprakande röda hår...)

Nitlott

Konflikt vid middagsbordet gjorde att dottern fick gå och lägga sig runt femtiden. Vi hade räknat med att hon skulle ligga där och tjura ett par timmar och sen somna.

Men efter tre minuter sov hon. Och sov. Och sov.

Jaha, tänkte vi. Det var därför hon vägrade äta upp maten. Hon var för trött.

Men lagom till Idol-vinjetten var det nån som steg in i TV-rummet. Superpigg.

Jojo. Kan bli en rolig natt, det här...

Ordval

Dottern pratade om sin favorithäst på ridskolan. Han heter Delicato, och är en brun-vit skäck.

" Han är ju ganska delikat" sa hon glatt.

Jag undrade om hon visste vad delikat betyder.

" Såklart. God! " svarade hon tvärsäker.

Och vi som brukar säga att visst kan hon många svårare ord, men hon förstår nog inte vad alla betyder...

One more to go

Jaha. Då var det dags för nästa. Dottern vaknade nyss.

" Mamma. Jag är stel i kroppen. Och så gör ont i halsen".

Båda barnen sjuka samtidigt. Dessutom hade jag själv ont i bröstet inatt (när sonen var vaken pga feber) så jag började tro att knorren snart ploppar ut där bak...

För att återvända till dottern: Hon är ganska gnällig vad det gäller kläder. Nu kom hon upp till mig och kommenterade kläderna jag lagt fram åt henne.

" Jag kan väl inte ha SKROT-kläder på mig heller! Den där tröjan hade jag ju när vi skrotade i somras".

Vad hon syftade på var en tröja som hon hade på sig när vi sorterade ut skräp i källaren i somras. Jeeeeeeeeez! Jag har verkligen min egen lilla Lotta på Bråkmakargatan här hemma...

Lotta
( Bild lånad på Google).


Halleluja

Vi behöver inte ge sonen hans hemska medicin mer.

Efter att försökt ge honom i eftermiddags då vi misslyckats totalt, kände jag att "det här går inte". Ringde vårdcentralen på orten och de tyckte vi skulle komma in för en ny undersökning.

Efter några minuters väntetid och en kort undersökning fick vi beskedet att det INTE är halsfluss (som ju orsakas av bakterier) utan en halsinfektion pga ett virus. Den kan man inte bota med antibiotika.

Så nu ska vi bara se till att sonen får i sig vätska, och ge febernedsättande om det skulle behövas. Sen ska infektionen läka ut av sig själv.

Tack gode Gud! Den här tortyrbehandlingen med Kåvepenin höll på att ta knäcken på mig!! Och JAG har ändå inte behövt svälja en enda ml själv...


Känner mig ungefär som denna katt!

(Bild lånad på Google).

Välkommen till tortyrkammaren

Tidpunkt: onsdag 28/10/09 kl.05.00
Brottsplats: soffan i TV-rummet
Offer: sonen
Brottslingar: sonens mamma och pappa
Tortyrredskap: Kåvepenin (penicillin)
Metod:fasthållning
Resultat: sonen har fått i sig kanske 3 av 5 ml Kåvepenin, kladdat ner pappa, mamma och soffan, fullständigt tappat tilltron till sina föräldrars godhet, är klarvaken/vansinnig/ledsen/arg...
Frågeställning: Har vi inte kommit längre än så här inom medicinering av barn år 2009?

( Jo, jag vet att man kan ge s k supp istället för flytande, men har man inte gjort det förut så kan det nog uppfattas som ännu värre, fel att starta med vid nästan 3 års ålder.)

/Funderingar från en frustrerad mamma

Ljuvliga ord

" Mamma, me atten!"

Sonen (som vägrat både äta och dricka pga halsinfektion) vill ha mer vatten att dricka. Halleluja!

Vad mer kan en mamma begära en dag som denna...


(Bild lånad på Google).

Men, snälla!

Var och fixade sonens medicin på Apoteket. Hoppades verkligen att det skulle bli en fem-dagarskur, med tanke på hur kul det är att tvinga i sina små KÅVEPENIN (som är den antibiotika som krävs för att bota bl a halsinfektioner). 

Och vad kommer man hem med? En tio-dagars-kur, med tre doser/dag...

Gud, ge mig styrka!!

Ont, det gör ont...

Nu vet vi. Varför sonen inte ens ville dricka vatten igår.

Halsfluss.

Need I say more...?

VAB på måndag?

Nu har jag varit hemma från jobbet i fyra dagar och är fortfarande inte riktigt bra. Och sonen hostar och snorar, är hängig och grinig.  Just nu sover han, vilket han sällan gör annars på dagarna. Känner på mig att det blir VAB åtminstone i början av nästa vecka. Då maken varit hemma och vabbat de senaste två gångerna (och nästan alla gånger förra skolåret) är det liksom min tur nu.

Ja. Vi får väl se. Ingen vore mer tacksam än jag om sonen plötsligt blir kärnfrisk över natten!




Vad sa du, egentligen?

Dottern har tjatat om en borste att ha när man duschar. Ni vet en sån är som många förknippar med pensionärer som duschar...

När jag köpt en och visade den för henne sa hon:

" Nu blir jag HÄPEN".

En sån här menar jag...

Senare samma dag hade hon på lite för varmt vatten när hon skulle tvätta händerna, varpå hon snabbt rotade fram plåster och utbrast:

" TACK OCH LOV att vi har plåster!"

Hm ...hon låter ju t o m som en pensionär...

Fast hon bara är snart 5 år.

Apropå bokinköp till barnen...

... kan jag säga att intresset svalnat något efter att dottern använt så fina ord som kräkmacka för att tilltala sin mor...

Men å andra sidan tycker jag att böcker är världens bästa presenter, och damen i fråga fyller ju i januari, så det blir nog en del beställt ändå.

Är man boknörd så är man!


Några bra böcker som vi redan har...

(Bild lånad på Google).


Kräkmacka

Visst är det "härligt" med ungar som trotsar...

Dottern blev så sur för att jag sa att hon inte fick ha sitt nattlinne nerdraget (så att hålet för huvudet sitter i midjan), så hon kallade mig

KRÄKMACKA

Hmm... hur ser en sån ut???????????


Ut eller inte?

Försöker att övertala barnen om att det är bra att gå ut en stund (även om jag är hemma från jobbet och mår sådär), men de bara tittar oförstående och tycker att det är helt onödigt.

Här försöker man att anstränga sig för deras skull, och vad får man?

" Nä! Jag vill vara inne och leka med katten! Nä! Jag vill leka åka karusell härinne. Nä! Jag vill se på film! "

Men de SKA ut efter lunchen.

Det har jag bestämt.

De vet bara inte om det.

Än.


Ett fat fullt med kärlek

Vad gör man inte för att få barnen att äta?

Härom morgonen gjorde jag rosa gröt till frukost. Dottern åt säkert dubbelt så mycket som hon brukar. Ikväll skulle vi äta vanlig falukorv och pasta. Då tog jag till ett knep som en bloggvän lärt mig, och, voilà; ungarna slogs om korvskivorna! När barnen ska få mellanmål kan man ju t ex skära en banan i skivor så det blir "bananpengar".  Helt plötsligt är det helt OK med frukt istället för sötsaker som kakor och glass.

Har du några bra tips på hur man kan göra maten "barnvänlig"?


Kön eller personlighet?

Har du funderat över vilka som är svårast att uppfostra; pojkar eller flickor? En del bekanta med äldre barn har sagt flera gånger att pojkar är svårare de första åren och flickor blir svårare i tonåren.

Enligt en undersökning i Expressen är det inget av könen som kan ses som svårast, utan det bero på vad man fokuserar på. I denna artikel skiljer man på frågor som rör lyhördhet, säkerhet, kommunikation och självkänsla.

Precis som artikeln visar har jag också upplevt att pojkar kan vara svåra när det gäller lyhördhet och säkerhet, medan flickor kan vara svåra när det gäller självkänsla och kommunikation. Men jag antar att man inte får glömma att alla barn är väldigt olika, oavsett kön. Kanske handlar det mer om personlighet?

Nattskräck?

Vaknade imorse av att sonen skrek hysteriskt. Han verkade inte kontaktbar och sparkade och viftade åt alla håll.  Som förälder undrar man ju om ens älskade barn är allvarligt sjukt eller om det bara är en otäck mardröm som väckt barnet. Vi har varit med om detta scenario vid ett eller två tillfällen tidigare under det senaste året. Då som nu har sonen slutat skrika efter ca 3-5 minuter. Sedan har han varit som om inget hänt.

Kan detta vara s k nattskräck?


Kärleksförklaring

Skulle hämta barnen hos dagmamman. Så fort jag kommit innanför dörren kom båda två springande emot mig och ville kramas.

" MAMMA! " ropade dom i kör. 

Först gav dottern mig en kram. Sen kramade sonen mig hårt, pussade mig i ansiktet och sa :

" Jag äkar dig! "

Min lille kille (som än så länge pratar rätt lite) väljer verkligen sina ord.

Kan man bli annat än varm i hjärtat?



( Bild lånad på Google).

Härlig lördagsmorgon

Vaknar av att maken säger:
" Jaha. Nu har han (sonen) kissat så mycket att det är blött i pyjamasen och på lakanet".  

Det var andra gången den här veckan. Antagligen pga att han druckit mycket på kvällen och totalvägrat att kissa innan han ska sova. Trots, kallas det väl.

Bara att masa sig upp och slänga grejerna i tvätten. Det var den sköna sovmorgonen...




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0