Nattprat
Vår lille son är verkligen en förvåningarnas man, om än liten. Inatt, när jag vaknade vid tvåtiden, stod han vid vår säng och sa att han:
Jag vill ligga eran säng.
Sen fortsatte han med:
Jag behöver kissa. Inte i blöjan, på toa.
Vi gick så klart till toan och han fick sätta sig. När han kissat sa han:
Jag vill ligga soffan i TV-rummet.
Därefter bad han:
Jag vill ha vatten. Och banan.
Så sa han:
Jag har feber.
Döm om min förvåning när jag kollade tempen och han HADE feber.
Nu talar vi om grabben som inte sagt många ord innan han var två, och som först nu efter treårsdagen börjat prata med 3-5-ordsmeningar. Det kallar jag språkutveckling! Och självkännedom...
Jag vill ligga eran säng.
Sen fortsatte han med:
Jag behöver kissa. Inte i blöjan, på toa.
Vi gick så klart till toan och han fick sätta sig. När han kissat sa han:
Jag vill ligga soffan i TV-rummet.
Därefter bad han:
Jag vill ha vatten. Och banan.
Så sa han:
Jag har feber.
Döm om min förvåning när jag kollade tempen och han HADE feber.
Nu talar vi om grabben som inte sagt många ord innan han var två, och som först nu efter treårsdagen börjat prata med 3-5-ordsmeningar. Det kallar jag språkutveckling! Och självkännedom...
Kommentarer
Postat av: eva
Min son gjorde likadant. Han var sen med talet tyckte man, det påpekades på dagis till och från. Undrar vad dom tyckte jag skulle göra åt det mer precist...:/
Sen i treårsåldern så började han att prata för fullt och då tyckte man att han var såå duktig som "pratade så rent" fast han var så liten..
Det är längesen nu, han blir 33 snart :D
Trackback
