annabackhouse

Dottern sa att hon ville prata med mig i ett annat rum.

Undrade förstås vad hon ville säga som ingen annan fick höra.

Hon lade sig på sin säng, sänkte blicken, och sa allvarligt:

Jag har insett hur viktig familjen är för mig. Jag vill inte flytta från er. Aldrig nånsin!

Jag blev både rörd och full i skratt. 

Så gulligt, men samtidigt så komiskt.

För, jag tror hon ändrar sig.

Visserligen hoppas jag att hon fortsätter att värdesätta familjen.

Men nån gång, om rätt många år (hon är ju bara 5), så hoppas och tror jag att hon kommer vilja flytta ifrån

sin kära far och mor.

Hur snälla och trevliga vi än må vara...