Upp och ner, fram och tillbaka

Måndagen var full av kontraster. Seg start,  frös redan när jag kom till jobbet på morgonen. Skolbarnen var yra, som på en vanlig måndag...

Efter skoldagens slut hade vi konferens. Fina ord, men jag är nöjd med att få vardagen att funka. Det räcker för mig.

Hemma igen var sonen så kinkig att han låg på köksgolvet och skrek hela tiden medan jag lagade mat. Efter att vi ätit var det bara att göra honom färdig för sängen. Han somnade prick 18.00. Dottern slocknade vid 19.30, så sen kunde jag... sätta igång med jobbet. Pappersarbete, telefonsamtal, mail, och sen fick det vara nog för ikväll.

Hade på Guldbagge-galan medan jag jobbade. Mitt i en fundering kring hur jag egentligen trivs med mitt jobb hörde jag George Riedel berätta om sin dröm där han önskade att barnen i Gaza ska slippa sitt elände. Då började jag gråta...  Här sitter jag och gnäller över mitt kravfyllda jobb, medan barn far så illa där nere. Jag borde skämmas. Men var och en har väl nog med sitt, antar jag. Jag ska försöka vara mer tacksam!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0