Barn, rutiner och kärlek
Sitter och tittar på " Familjen Annorlunda" på tv4. Det är många tankar som far genom huvudet. Tänk om man hade så många små omkring sig hela tiden. Hur orkar föräldrarna med? Bara att handla mat åt så många... trösta när barnen slår sig, byta blöjor, tvätta, röja i hallen efter tio barn... TÅLAMOD!!! Antar att planering och rutiner är livsavgörande.
Det var så charmigt när storasyster i familjen från Skåne sa: "Pappa skulle ta hand om trillingarna när vi var på affärn. Det gick sådär..." .
Den familj som gav sig iväg till badhuset med åtta barn (varav fyra små) har jag svårt att förstå mig på. Hur vågar dom? Visst är det väl en skön känsla att klara en sån situation, men så riskfylld!
Familjen i Älvdalen med tio barn verkar ha ett gott klimat. Barnen hjälps åt och är goa mot varann. Vad kul de verkar ha tillsammans. Som pappan sa: " Allt vi gör här bygger på kärlek till varann".
Sammafattningsvis kan man nog säga att jag blir glad av det här programmet. MEN jag vill inte ha fler barn. Eller kanske ett till...
Det var så charmigt när storasyster i familjen från Skåne sa: "Pappa skulle ta hand om trillingarna när vi var på affärn. Det gick sådär..." .
Den familj som gav sig iväg till badhuset med åtta barn (varav fyra små) har jag svårt att förstå mig på. Hur vågar dom? Visst är det väl en skön känsla att klara en sån situation, men så riskfylld!
Familjen i Älvdalen med tio barn verkar ha ett gott klimat. Barnen hjälps åt och är goa mot varann. Vad kul de verkar ha tillsammans. Som pappan sa: " Allt vi gör här bygger på kärlek till varann".
Sammafattningsvis kan man nog säga att jag blir glad av det här programmet. MEN jag vill inte ha fler barn. Eller kanske ett till...
Kommentarer
Trackback
